Postcovid

Kärnsymtomen eller symtomen

Några av de vanligaste symtomen vid postcovid är fatigue (extrem trötthet), kognitiva nedsättningar, hjärntrötthet och minnesproblem, andningssvårigheter, sjunkande syresättning vid rörelse, dysautonomi (störningar i det autonoma nervsystemet), bröstsmärtor, hjärtrusningar, huvudvärk, långvarig feber, yrsel, sömnstörningar, gastrointestinentala symtom, led- och muskelsmärtor och syn- och röstproblem. Symtomen förvärras ofta av fysisk och mental ansträngning, och det är inte ovanligt att de pendlar över tid.

Hur många som drabbas av postcovid efter en covid-19-infektion är inte helt klarlagt, men enligt en studie från University of Washington uppger 8 procent att de har symtom som inverkar negativt på aktiviteter i dagliga livet (ADL) nio månader efter insjuknande.

Samlingsnamn & samsjuklighet

En del av de personer som utvecklat postcovid diagnostiseras även med POTS, vilket är en störning i det autonoma (icke-viljestyrda) nervsystemet som bl.a. styr reglering av andning, matsmältning, puls, blodtryck och kroppstemperatur. POTS innebär att kroppen inte lyckas pumpa blod till hjärnan som det ska när en person reser eller sätter sig upp. Istället samlas blodet i benen, vilket hjärtat försöker kompensera genom att slå fortare för att få runt mer blod i systemet och förhindra svimning. Personer med POTS bör undvika pulshöjande aktivitet i upprätt läge. Beroende på symtomens svårighetsgrad kan patienten ha svårt att sitta eller stå upprätt, och en del är rullstolsburna när de lämnar hemmet.

Hur märks det att en person har postcovid? 

Oftast syns det inte utanpå att en person lider av långtidscovid. Sjukdomens svårighetsgrad och kombinationen av symtom varierar från person till person. Det inte ovanligt att symtomen hos en och samma person pendlar över tid. Många upplever en extrem trötthet och blir snabbt uttröttade även vid lättare fysisk eller mental aktivitet. Rörelseförmågan kan vara kraftigt nedsatt.

Bra att tänka på när en person har postcovid

• Energibesparande metoder såsom digitala möten kan vara att föredra. Om mötet måste ske fysiskt bör lättillgängliga möteslokaler användas (undvik exv trappor).
• Undvik längre sessioner och tänk på att planera in kortare pauser för vila. Hjärntrötthet kan komma mycket snabbt och då är det inte möjligt att fortsätta med pågående aktivitet. Det tar mycket längre tid för klienten att återhämta sig om man inte pausar i tid. Hör också med klienten vilken tid på dagen som passar bäst för möte/kontakt.
• Se till att försöka hålla möten i lokaler eller sammanhang där det går att minimera antalet sinnesintryck. Undvik rum med störande ljud eller där flera diskussioner pågår samtidigt. Vid ljuskänslighet kan belysningen behöva dämpas.
• Anpassa gärna skriftligt material så att det blir lättillgängligt. Dela upp längre, tyngre dokument i mindre bitar eller ändra styckesindelning och radavstånd för att inte skapa svårpenetrerade textväggar. För vissa är det lättare att läsa texter på papper än på skärm. Klienten kan också behöva mer tid på sig än normalt att gå igenom texter. Har klienten - exempelvis på grund av ögonmotorikstörningar - svårt att ta sig igenom texter kan huvudpunkterna med fördel gås igenom muntligt. Andra klienter föredrar att få informationen i text, för att själv kunna gå igenom innehållet i lugn och ro.
• För klienter med dysautonomi/POTS kan det vara svårt att sitta eller stå upprätt. Att erbjuda möjlighet att sitta med benen uppe/halvligga under ett möte kan vara mycket hjälpsamt för att förlänga klientens uthållighet och undvika svimning.

För mer information om postcovid:

Forskningen om postcovid är i sin linda, och någon officiell information om postcovid som är riktad till allmänheten finns ännu inte.

Läs mer om postcovid här (med hänvisning till forskning):
https://www.langtidscovid.se

Kungliga vetenskapsakademiens text om postcovid:

Läs mer om POTS här:

https://ehlers-danlos.se/pots/

Läs mer om fatigue/hjärntrötthet här:

https://neuro.se/symtom/hjaerntroetthet/