Kärnsymptomen eller symptomen

Läsning består av avkodning och förståelse. Förenklat är avkodningen när man gör om bokstäver till ljud. Den som läser med flyt avkodar automatiskt. Men så lätt är det inte för alla. Kärnan i funktionsnedsättningen dyslexi är just svårigheten att avkoda, det går inte automatiskt. Följden blir mödosam läsning, överbelastat arbetsminne och lite kraft över till att förstå. Man kan säga att avkodningen står i vägen för innehållet.

Läs- och skrivsvårigheter kan ha andra orsaker än dyslexi, till exempel koncentrationssvårigheter, språkstörning, afasi och intellektuell funktionsnedsättning. 13% av vuxna svenskar har stora läs- och skrivsvårigheter (Källa: SCB). Uppskattningsvis har drygt 5% av befolkningen läs- och skrivsvårigheter som beror på dyslexi.

Samlingsnamn & samsjuklighet

Dyslexi förekommer relativt ofta samtidigt som dyskalkyli/matematiksvårigheter och språkstörning/DLD. Det är inte ovanligt att den som har dyslexi även har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som adhd och AST (autismspektrumtillstånd).  

Hur märks det att en person har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi?

Barn i riskzonen för dyslexi behöver mer tid på sig för att lära sig läsa och skriva jämfört med sina jämnåriga. Många fortsätter ända upp i vuxen ålder att läsa sakta och att ljuda sig genom ord. En del gissningsläser och då kan det bli fel. Stavningen är ofta svår, bokstäver kastas om och ändelser tappas bort. En vanlig strategi för personer med dyslexi är att undvika läsning och skrivning.  

Många med dyslexi har dessutom svårt att hitta rätt ord, det som kallas ordmobilisering. Att lära sig utantill kan vara utmanande, det gäller till exempel multiplikationstabeller och glosor på främmande språk. Matematik kan bli svårt om uppgifterna presenteras i text. En del har svårt även att skilja på höger och vänster.

Bra att tänka på när en person har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi?

Barn som visar tecken på dyslexi behöver tidigt få träna på kopplingen mellan ljud och tecken. Det finns effektiva metoder med stöd i vetenskapen. Trots träning kommer många att fortsätta att läsa långsammare än andra. För att inte hamna efter eller utanför behöver barnen få tillgång till alternativa verktyg i form av bland annat talböcker, ljudböcker, talsyntes och rättstavningsprogram. Dessa verktyg är viktiga för många också senare i livet, under utbildning, på arbete eller privat.

Tänk på att erbjuda någon form av uppläsning på alla texter, även undertexter till tv-program och filmer på annat språk. Tryckta texter ska vara lätta att ta till sig, både språkligt och formmässigt.

För mer information om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi:

Om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi:
https://www.dyslexi.org/skrivknuten/dyslexi

Om barn och dyslexi:
https://www.dyslexi.org/skrivknuten/barn

Om utredning och diagnos:
https://www.dyslexi.org/skrivknuten/utredning-och-diagnos

Om skola och utbildning:
https://www.dyslexi.org/skrivknuten/skola

Om alternativa verktyg:
https://www.dyslexi.org/skrivknuten/verktyg

Om att skriva begripligt:
https://begripligtext.se