Schizofreni och liknande psykoser

Kärnsymptomen eller symptomen

• Positiva psykossymptom. Dessa kan vara hallucinationer (oftast röster) och/eller vanföreställningar. Vanföreställningarna har ofta olika former av förföljelse som tema.
• Negativa psykossymptom. Kan vara oförmåga att känna och engagera sig för sin egen situation och/eller andra människor. Känsla av energiförlust.
• Ger stora svårigheter att fungera i viktiga samhällsroller. Exempel är att kunna studera, kunna arbeta och upprätthålla sociala relationer. Beror på kognitiva nedsättningar. Ibland ointresse för och svårigheter att upprätthålla personlig hygien. Finns inte funktionsnedsättningarna ges inte diagnosen schizofreni (kan istället vara vanföreställningssyndrom).
• Skall inte bero på akut hjärnpåverkan (exempelvis berusning eller hjärnskada).
• Tillståndet ska ha funnits under minst sex månader (varav minst en vecka av positiva psykossymptom).

Ett framträdande symptom är oftast anosognosi, ett helt förnekande att de aktuella problemen skulle kunna bero på något sjukdomstillstånd.

Samlingsnamn & samsjuklighet

Schizofrenispektrat:

• Schizofreni. Alla symptom ska finnas. Ingen förvirring eller stora känslostämningssvängningar.
• Schizoaffektiv sjukdom. Stora svängningar i stämningsläget.
• Vanförställningssyndrom. Stora vanföreställningar som helt styr personens handlande. Inga uttalade funktionsnedsättningar.

Hur märks det att en person har schizofreni?

Schizofreni debuterar i ca 20-års åldern. Oftast med perioder av tillbakadragenhet och passivitet. Efter en tid kan röster och hänsyftningsideér komma. Den psykotiska världen uppfattas som helt verklig och personen kan agera efter det som hon/han uppfattar som den ”riktiga” verkligheten. Ofta en total förnekande av sjukdom. Ointresse för att fungera i samhället och i dess roller. Med adekvat behandling kan denna bild helt förändras och personen kan fungera i alla samhällets roller och i det sociala livet. Vissa svårigheter och en sårbarhet och risk för psykosåterfall finns oftast kvar hela livet. Risken för psykosåterfall ökar mycket markant om personer slutar eller är oregelbunden med sin psykosmedicinering.

Bra att tänka på när en person har schizofreni?

• De funktionsnedsättningar som följer med schizofrenisjukdom är inte så iögonenfallande som de positiva psykosymptomen men kan påverka vardagslivet i mycket större utsträckning.
• Förmågan att ta in information kan vara påverkad dels av sjukdomen men ibland också av medicinering (speciellt vid akuta tillstånd). Var tydlig och strukturerad i informationsgivandet. Upprepa och ge gärna skriftligt material. Anpassa gärna skriftligt material för att vara lättillgängligt.
• Undvik att hamna i diskussioner om sjukt/friskt vad gäller personens upplevelser. Det kan leda till onödiga låsningar. Koncentrera på personens hjälpbehov. För att varaktigt hjälpa personen är det viktigt att han/hon får RÄTT vård. Detta är i längden viktigare än den ibland överhängande tanken att slippa vård. Tvångsvård borde vara ett tillfälle när alla tillgängliga insatser är aktuella.
• Ofta är personens nära nätverk (familj) djupt engagerade och kan ge en kompletterande bild av personens fungerande och svårigheter.

För mer information om schizofreni:

www.schizofreniforbundet.se